Skatterna utgör ett ständigt föremål för debatt. Man skulle kunna säga att de styr våra liv, både ur ett positivt och negativt perspektiv. Höginkomsttagare kan bidra mer till välfärden. Även större företag har detta ansvar. Men hur ska man lyckas som företagare om man inte kan ta ett lån med bra villkor? I denna artikel ska vi försöka reda ut begreppen och lyfta de faktorer som avgör vår framtid.
Enligt vissa politiska partier måste vi alltid upprätthålla ett högt skattetryck. Dessa pengar ska i sin tur gå till sektorer inom välfärden. Vi måste dock fråga oss om vart pengarna kommer från första början? Svaret på denna fråga är näringslivet och dess många företagare.
Hela finansbranschen har i mångt och mycket fått ett dåligt rykte. Lånemarknaden betraktas som en negativ aspekt av marknadsekonomin. Dessa åsikter brukar dock komma från människor som inte har någon kunskap om hur samhället fungerar.
Både små och stora företag måste kunna ta lån för att bedriva verksamheten. Detta gäller också för privatpersoner, hur ska vi annars kunna studera och köpa bostad? Enligt vissa människor bör staten ta ett större ansvar för medborgarnas behov av kapital. Detta är dock nästintill omöjligt att genomföra i praktiken. Flera länder har provat denna strategi genom åren, för att senare helt gå över till en marknadsekonomi.
Lånemarknaden får ofta ett dåligt rykte för att man inte litar på aktörerna. Samtidigt finns det flera pålitliga hemsidor som kan ge dig mer information, denna recensionen av lendo företagslån är intressant
Recensioner och omdömen hjälper oss att ta smarta beslut. Det är trots allt marknadsekonomins styrka att man faktiskt kan informera sig om olika alternativ. Detta ansvar kan inte ligga på staten. Om detta vore fallet skulle den offentliga sektorn bli för stor.
Framtidens finansmarknad
Framtidens finansmarknad kommer förmodligen ha en ännu viktigare roll än den har nu. Anledningen till detta är enkel. Den offentliga sektorn fortsätter att krympa. Det är helt enkelt inte hållbart att finansiera en stor verksamhet med skattepengar.
Fokuset kommer därför ligga på att skapa sjysta villkor på den privata lånemarknaden. Många gånger sneglar vi på USA och deras ekonomi. En del människor menar att vi kommer få samma typ av marknadsekonomi om vi inte vidtar åtgärder. Det är dock onödigt att dra paralleller med ett land som ligger så långt bort från Sverige.
Vi måste istället fokusera på att skapa ett bra samarbete mellan den privata- och offentliga sektorn ur ett svenskt perspektiv. I Sverige är det viktigt med ärlighet och alla människor söker efter företag som har goda omdömen. Det är förmodligen den allra viktigaste faktorn när man överväger att köpa något.
Så hur kan vi förbättra situationen utan att behöva vidta kraftiga åtgärder? Debatt om skatter och företagslån, framför allt för mindre verksamheter. En sådan debatt skulle hjälpa oss att förstå marknaden och konsumenterna bättre.
Denna debatt bör främst vara inriktad på lånemarknaden. Vi vet nämligen redan vad människor tycker om skatterna. Det är dessutom svårt att åstadkomma en förändring inom detta område. Stora delar av Sverige bygger på ett högt skattetryck. Visst går detta att förändra, men det kommer inte ske över en natt.
Man bör också vara medveten om att det finns flera typer av skatter, exempelvis relaterat till moms och drivmedel. En del sektorer får mer utrymme än andra. Ett exempel på detta är priserna för bensin. Svenskarna klagar ofta över detta för att man på ett konkret sätt ser hur denna skatt påverkar våra plånböcker.
Lika många människor tänker inte att samma förhållande gäller för företagarna som hela tiden måste upprätthålla en god likviditet på skattekontot.
Medias inflytande
Debatt i Aftonbladet om hur företag ska finansieras och pengarna fördelas. Tidningarna vill ofta ge sina åsikter om denna fråga. Många tidningar har också en politisk agenda, d.v.s. de kommer välja den sida som passar med deras värdegrund.
Medias inflytande kan bland annat påverka väljarna, vilket i ett större perspektiv också påverkar hur lånen och skatterna kommer att regleras i framtiden. Det är synd att media inte har ett mer helhetsperspektiv på hur den privata sektorn fungerar.
Det skulle i många fall vara bättre om de kunde skriva rådgivande artiklar om lån och skatter. Många människor skulle i sådant fall kunna ta bättre beslut i deras privatliv. Vi har redan pratat om att många människor saknar kunskap om hur skatter fungerar. Anledningen till detta är logisk, man måste nästan vara företagare för att förstå sig på deras skattesituation. Det finns många olika sektorer som man aldrig kommer få någon personlig erfarenhet av.
Krasst sett borde man dock kunna tycka att väljarna ska ta reda på mer fakta innan de röstar. Återigen måste vi dock poängtera att media många gånger har en större inverkan på oss än vi själva tror. Det är samma sak med reklam. Många människor säger att de inte blir påverkade av reklam. Samtidigt investerar företag miljardbelopp i reklam bara i Sverige på en årlig basis. Detta visar att vi blir påverkade av reklam samt tar köpbeslut därefter.
Allt detta skapar en komplex bild över hela denna fråga. I teorin kan det vara enkelt att förstå varför skatterna och lånen påverkar oss ur flera olika perspektiv. Det finns dock krafter i samhället som vill att vi ska ta beslut baserat på deras agendor. Sammanfattningsvis kan man säga att fokuset i stället bör ligga på hur välfärden kommer att vara till följd av ett politiskt beslut. Beslut som påverkar finansmarknaden och dess villkor.